Denna valrörelse har handlat mycket om klimat, migration, brottslighet och terrorism. Alla är viktiga frågor för Europas framtid. Vad det int har pratats lika mycket om är de pengar som behövs för att möta dessa utmaningar och hur de pengarna skapas.
Vi vet alla att pengar inte växer på träd. De skapas genom att människor arbetar. Arbetstillfällen skapas i företag som är framgångsrika och som kan ta vara på de tillfällen till utveckling och tillväxt som ges bland annat genom ny teknik.
Tyvärr hamnar frågor om digitalisering lång ner i mätningar om vilka frågor väljarna tycker är viktiga. Det innebär att de också hamnar långt ner på politikernas prioriteringslista. Detta märks i hur frågan hanteras inom EU. Sund politik har fått ge vika för en regleringsiver som kväver utvecklingen och riskerar jobb och utveckling i Europa. Europa håller på att halka ohjälpligt efter Kina och USA.
Idag är sju av de tio högst värderade företagen i världen någon typ av teknologiföretag som bygger sin affär på att samla in, lagra, analysera och använda data på något sätt. Fem av dessa bolag är amerikanska och två är kinesiska. Det högst värderade europeiska teknolgiföretaget kvalar in först på plats 57. Samtidigt beräknas digitaliseringen stå för 14 procent av tillväxten i världen fram till 2030.
Artificiell intelligens är en av de viktiga teknikerna för framtiden. Kina investerar tre gånger mer och USA sex gånger mer än EU i utveckling av artificiell intelligens. Bland de universitet och forskningsinstitutioner som bedriver forskning och utveckling inom området står kinesiska institutioner för en överväldigande del av patentansökningarna. Bland de 500 största institutionella aktörerna är 110 kinesiska, 20 är amerikanska och endast 4 är europeiska. På företagarsidan dominerar USA stort med över 100 företag bland de 500 största aktörerna inom artificiell intelligens.
Det är fortfarande europeiska aktörer som publicerar mest vetenskapliga artiklarinom artificiell intelligens men fortsätter dagens utveckling kommer Kina snart gå om Europa även där. Dessutom verkar de vetenskapliga framstegen inte leda till konkret produkt och tjänsteutveckling inom EU något den låga delan patentansökningar antyder.
Tyvärr har EU-komissionens digitala agenda för Europa lett till mer regleringar som försvårar för utvecklingen av europeiska företag och tjänster inom det digitala området. – GDPR som har goda ambitioner att skydda den personliga integriteten men som genom komplexitet, otydliga regler och höga böter skapar stor osäkerhet bland företag som drar sig för att utveckla tjänster eller etablera sig i Europa. – AV-direktivet som nu ställer krav på innehållet i streamingtjänster som Netflix och HBO. Det är alltså inte längre upp till konsumenterna att avgöra om innehållsmixen i en tjänst är bra, det har bestämts av lagstiftarna inom EU. – Upphovsrättdirektivet som gjorde att vi får uppladdningsfilter och länkskatter inom EU som kommer göra det svårare för nya aktörer att etablera sig och som ger fake news ett försteg framför etablerade medieföretag när länkar ska presenteras i söktjänster och i sociala media. – Ny anti-terrorlagstiftning som inför ytterligare uppladningsfilter och krav på alla som har en sida på internet där användare kan publicera innehåll och kommentarer att ta bort material som kan vara terrorrelaterat inom en timme.
Dessutom har Frankrike lanserat nya förslag om regleringar av plattformar på internet där de bland annat kräver att företagen ska offentliggöra sina algoritmer, en av företagens viktigaste konkurrensfördelar, och att ytterligare kontroller och filtrering av innehållet ska införas.
EU måste sluta att reglera sönder internet och den digitala ekonomin. Kristdemokraterna vill minska den europeiska regelbördan generellt sett. Vi vill stryka 1 000 EU-regler den kommande mandatperioden. Flera av dessa bör finnas inom det digitala området.
De uppladdningsfilter och länkskatter som infördes i och med upphovsrättsdirektivet måste avskaffas. Det bör inte ställas högre krav på infrastrukturägare inom den digitala ekonomin, exempelvis plattformar och internetleverantörer, än vad vi ställer på infrastrukturleverantörer inom andra områden. Postnord ställs inte till svars för det som skickas med posten och Trafikverket hålls inte ansvariga för varesig fortkörare eller bankrånare.
GDPR måste utvärderas och förtydligas så att de risker som både små entreprenörer och större företag upplever att regelverket för med sig kan minskas.
EU behöver satsa mer på forskning och utveckling inom områden som digitalisering, robotisering och artificiell intelligens. Forskning som görs inom Europa ska också ha möjlighet att omsättas i produkter och tjänster här.
Varför kan jag köpa en fransk bil men inte ett fransk mobilabonnemang eller en fransk streamingtjänst? Det finns fortfarande regler som sätter hinder vägen för europeiska tjänsteföretag att utvecklas.
EU behöver få en fungerande inre marknad för tjänster. Idag kan varor röra sig fritt mellan EUs medlemsländer men det finns forfarande kvar många hinder för tjänster. Det gör att europeiska tjänsteföretag inte har en fungerande hemmamarknad på samma sätt som amerikanska och kinesiska företag har. I EU blir det i många fall 28 olika hemma marknader istället för en stor gemensam hemma marknad för tjänsteföretag.
Klimat, migration, brottslighet och terrorism är viktiga frågor. Men vi får inte glömma bort att vi också behöver samarbeta i Europa för att skapa jobb och tillväxt. Här är en fungerande inre marknad för tjänster och en stark global position inom digitalisering en nyckelfaktor.
0 kommentarer