Förbättrad hivprevention

I sommar håller Kristdemokraterna riksting och just nu håller motionstiden på att gå ut.

Själv har jag skrivit ett antal motioner till rikstinget och en till vår distriktsstämma i Stockholms län. De närmaste dagarna tänkte jag dela med mig av dem. Den första handlar om hivprevention:

Antalet anmälda fall av hivnfektioner i Sverige har trendmessigt ökat under 2000-talet. Under 2009 anmäldes 486 fall av hivinfektion till Smittskyddsinstitutet, vilket är 38 fler fall än 2008. 221 av de anmälda fallen var heterosexuellt smittade, 134 var smittade via sex mellan män och 27 smittade via intravenöst missbruk. De som smittats via heterosexuella kontakter har ofta smittats i ett annat land än Sverige.

Trots att antalet personer som smittas av hiv ökar har nivån på de pengar som anslås för hivprevention varit oförändrad i 15 år.Detta innebär i praktiken att anslaget sakta har urholkats och rimmar illa dels med den ökade spridningen av hiv och regeringens mål att halvera spridningen av hiv i Sverige till 2016.

Mot bakgrund av den ökade spridningen av hiv och det uttalade målet att halvera spridningen till 2016 bör Kristdemokraterna verka för att anslaget för hivprevention ökas. De nya resurserna bör i stor utsträckning gå till organisationer som har god möjlighet att nå ut till de riskgrupper där spridningen är störst. Insatser bör också göras för att öka kunskapen om hiv och smittskydd bland svenskar som reser utomlands.

När hiv fördes in i smittskyddslagen i slutet av 80-talet fanns ingen effektiv behandling mot hiv och infektionen var en dödsdom. I dag är hiv med hjälp av hivmediciner en kronisk sjukdom, men kunskapen om detta är låg i samhället. Smittskyddslagen har ett gott syfte. Den finns där både för att minska smittspridning och för att säkerställa vissa rättigheter. Men vissa delar av dagens smittskyddslag särskillt den så kallade informationsplikten rikserar att ha motsatt effekt. FN:s samarbetsorgan för hiv- och aidsfrågor (UNAIDS) har i ett ställningstagande slagot fast att endast den som avsiktligt överför hiv till en annan person bör åtalas.

I Sverige är det straffbart att medvetet smitta någon annan med hiv men vår lagstiftning går längre. Här kan man utsättas för tvångsmedel om man inte informerar exempelvis sjukvårdspersonal eller en tänkt sexpartner om sin smitta.

En sådan lag kan för många verka rimlig, men det den gör är att hela ansvaret för hiv läggs hos de hiv-positiva, vilket inte är tillräckligt. Ansvaret för säkert sex måste vila på alla inblandade parter oavsett hiv-status. Informationsplikten invaggar idag människor i en falsk trygghet, man tar risken att ha oskyddt sex eftersom man tar för givet att ens partner inte är smittad. Men de flesta som drabbas av hiv smittas av någon som inte känner till sin hiv-status. Många undviker också att testa sig av rädsla för den stigmatisering ett hiv-positivt besked skulle innebära, och på så sätt riskerar lagen att öka spridningen.

Dessutom så sänker en person som står under behandling sin virushalt, medan den som nyligen smittats och är omedveten om sin hiv utgör en betydligt större risk för sin partner. Den nuvarande smittskyddslagen motverkar sitt ursprungliga syfte, att minska spridningen av hiv. I stället stigmatiserar den redan utsatta sjuka och avskräcker människor från att testa sig.

Kristdemokraterna bör därför verka för ett avskaffande av informationsplikten och en smittskyddslag i enlighet med UNAIDS rekommendationer.

Kristdemokraterna ska verka för att:
– Anslaget för hivprevention höjs
– Organisationer som bäst kan nå riskgrupper med information prioriteras när bidrag för hivprevention fördelas
– Insatser görs för att öka kunskapen om hiv och smittprevention hos svenskar som reser utomlands
– Avskaffa den så kallade informationsplikten i smittskyddslagen