Nu drar jag ner på min arbetstid på Finansdepartementet. Jag kommer att fortsätta arbetet med den förvaltningspolitiska propositionen samt med vissa frågor kring e-förvaltning, lokal service och offentligt etos. Men utöver det kommer jag från och med onsdag och fram till valet att ta på mig nya arbetsuppgifter som biträdande kanslichef på Kristdemokraternas riksdagskansli.
Jag är glad över att få förtroendet att tillsammans med vår riksdagsgrupp och medarbetarna på riksdagskansliet vara med och formulera den kristdemokratiska politiken inför höstens val.
Som biträdande kanslichef kommer jag bland annat att ansvara för att samordna och kvalitetssäkra framtagandet av politiskt material.
En av mina mer spännande arbetsuppgifter kommer att vara den som huvudsekreterare i den arbetsgrupp som ska ta fram förslag om politikens gränser till sommarens riksting. Gruppen leds av Stefan Attefall som jag tidigare arbetat med, bland annat i Allians för Sveriges Gran(s)kningsgrupp inför valet 2006. Arbetsgruppens uppgift är att ytterligare konkretisera den idédebatt som [mer]
I går hade vi nomineringsstämma inför höstens val. De som följer mig på Twitter vet redan att jag då tackade nej till den plats på valsedeln som nomineringskommittén föreslagit mig till. Det var inte ett beslut som jag tog med ett lätt hjärta utan något som jag funderat på sedan nomineringskommittén presenterade sitt förslag i december.
Jag känner att jag måste förklara varför jag tog det beslut jag gjorde, dels för att jag varit tydlig med att jag vill vara med och ta ett ansvar för att leda landstinget i Stockholm (här, här och här) i en något annorlunda riktning, dels för att för egen del kunna lägga det bakom mig.
Några av er kanske tycker att det är onödigt eller rent av dumt att öppet förklara detta. Vissa av er som läser kanske tycker att jag är en fåfängd, högmodig och något självcentrerad person. Då får det vara så. Men det [mer]
Noterar att vårt nuvarande kristdemokratiska landstingsråd Stig Nyman skrivit ett extra veckobrev där han bemöter mitt påtsående att det är dags för ett generationsskifte i landstinget. Stig räknar upp alla de bra saker som han medverkat till att genomföra de senaste 18 åren. Han har en beundransvärd ”track record” som jag gärna delar med mig av till bloggens läsare eftersom Stigs senaste reflexioner inte finns tillgängliga på nätet.
”Dags för generationsskifte i landstinget”
Så rubricerar en ung kristdemokrat, Magnus Kolsjö, sin deklaration att kandidera till Stockholms läns landsting, publicerad för ett par dagar sedan. Jag får ett mycket gott betyg av Magnus, vilket jag tacksamt noterat. ”Men jag tror att vi behöver ett generationsskifte och förnyelse i landstinget”, skriver Magnus. Deklarationen återfinns på Magnus blogg, på Facebook, mm. Jag har ingenting emot att bli utmanad. Tvärtom. Och nu ser jag med särskild spänning fram emot partidistriktets provval under oktober månad.
Jag tycker att [mer]
Om ett år är det val till kommuner, landsting och riksdag. Och även om planeringen för valet har pågått länge är det först nu som det blir mer verkligt på ett personligt plan. I veckan går nämligen tiden ut för att ta ställning till ifall man vill ställa upp i Kristdemokraternas provval i Stockholm.
Jag har funderat hela sommaren och pratat med vänner och bekanta. Och efter allt funderande har jag nu bestämt mig för att satsa på landstingsvalet 2010.
Vi har ett oerhört duktigt och respekterat landstingsråd i Stig Nyman. Han har mer än någon annan verkat för att sätta patientsäkerheten och patientens upplevelse av vården i centrum. Han har också spelat en avgörande roll för planerna för det nya Karolinska sjukhuset i Solna. Men jag tror att vi behöver ett generationsskifte och förnyelse i landstinget.
I Stockholms läns landsting har flera ledande politiker varit aktiva i landstingspolitiken så länge att den [mer]
Dagens industri uppmanar idag på ledarplats alla politiker att hålla sig på ”minst armlängds avstånd från alla organisationer”. Bakgrunden till uppmaningen är den debattartikel om förbättringar i Alliansens fastighetsskattereform som Göran Hägglund skrev tillsammans med Villaägarnas förbundsdirektör Lars Lemker förra veckan.
DI tycks tro att politik utvecklas i ett vakuum där de klokaste tankarna tänks när man är inlåst på den egna kammaren. Kanske är det så man skriver ledare. Bra politik utvecklas i dialog med andra människor både enskilda medborgare och företrädare för organisationer och [mer]