Ännu en dag går mot sitt slut i Kina och här sitter jag på stationen i Nanning och väntar på det försenade nattåget som ska ta mig till Kunming.

Idag har vädret varit bättre än det var i går så jag har tillbringat dagen i Folkets park här i Nanning. Parken är en blandning av Skansen, Grönalund och en fritidsgård för alla åldrar. Här samsas åkattraktioner med gamla lusthus, revolutionsmonument och rullskridskobanor. Och så förstått ett och annat djur. Bland annat finns det ett akvarium med en liten undervattenstunnel inglas som jag besökte. Det är en maffig upplevelse att se dessa stora hajar, rockormoch havssköldpaddor simma över en när man står där i tunneln.

Många av akvarierna var i behov av rengöring. Ja, hela stället skulle faktiskt behöva genomgå en renovering. Och precis som på Peking zoo hölls djuren i alldeles för små utrymme. Jag såg en stor mal av något slag som var i ett så litet akvarium att han svårligen kunde vända sig.

Dagens skräckupplevelse kom när jag hittade vad jag trodde var en förrymd rocka av något slag på golvet. Jag kallade på personalen men det visade sig vara ett stort och tämligen otäckt kräftdjur som hadde rymt. Och nu ville personalen självklart att jag skulle klappa det och bära det till säkerhet i sitt akvarium. Jag tog leende några steg bakpt ock skakade alldeles bestämt på huvudet.

Akvariet bjöd också på tre stycken shower. En, något kitchig, konstsimningsförevisning i det stora akvariet. Där två tjejer i tunna kjolar och liten bikini simmade runt och vinkade till publiken. Sedan var det en dykare som matade hajarna och slängde runt en rocka under vattnet. Till sist hade de också en ganska traditionell uppvisning med ett sjölejon.

Tillsammans med min kinesiska vän Henry har jag också haft möjlighet att prova den lokala maten. Här i Nanning använder man mycket risvinäger i maten vilket gör den bitvis väldigt syrlig. Nudlarna jag åt till lunch trodde jag först skulle fräta sönder min strupe. Men efter några tuggor vande jag mig och det smakade riktigt gott. Middag åt jag på en restaurang där maten serverades i små avsågade trätunnor. På menyn fanns bland annat hund men jag tänkte på alla söta hundvalpar och valde en rätt med nötkött istället.

Efter middagen plockade jag upp min packning från vandrarhemmet och begav mig till järnvägsstationen där jag blev stoppad i säkerhetskontrollen. Jag har nämligen en kniv i min väska. Den kniven har legat där under hela min resa och har säkert passerat ett drygt tiotal säkerhetskontroller utan problem. Men här i Nanning blev det stopp.

Jag försökte förklara att den har legat i väskan länge och att jag rest på många tåg i Kina med den kniven och att jag dessutom behöver den. Kanske, sa jag, fanns det någon möjlighet att låsa in den på tåget och på så sätt skicka med den. Men ingen kunde tillräckligt bra engelska för att förstå vad jag ville. Det var bara att ta fram iPaden och iTranslate och skriva ner vad jag ville och låta paddan göra jobbet.

Då tändes det några liljeholmens och de kallade till sig stationens polischef som ropade på en underordnad. Jag blev tillsagd att ta med mina väskor och följa efter polismannen. Lite konfunderad blev jag när han tog in mig i ett förhörsrum och sa till mig att sitta ner och öppna min väska. Eller rättare sagt bottenfacket på min väska. Sedan stoppade han in kniven och sa ”Close. Do not open. Not open. OK?” Jag log så stort och vänligtb ag kunde och sa tack flera gånger om. Undrar om det var minoemotståndliga charm eller iPaden som fick den kinesiska polisen att mjukna?

Jag vill ju tro att det var min charm.