Så har resan börjat. I morse eller igår beroende på vilken tidzon man befinner sig i, lämnade jag Casa Kolsjö och den svenska vintern bakom mig. De närmaste 95 dagarna kommer jag att befinna mig på resande fot i Kina och Sydostasien.

Resan till Peking har varit ganska händelselös hitintills. Kan konstatera att det finns lite lustiga regler här och där dock. På flygplatsen i Kiev, där jag fick några timmar, får man köpa en skrapbiljett för att få tillgång till det trådlösa nätverk som finns på flygplatsen. Men det är absolut förbjudet att skrapa fram sitt lösenord med något annat än ett mynt. I den flygplatsbar där jag köpte biljetten frågade de till och med om jag hade ett mynt, annar kunde jag få låna ett.

Man kan förundras över vad vi människor skapar för regler ibland.

Från Stockholm till Peking flyger jag via Kiev med Aerosvit Airlines, ett Ukrainska flygbolag. Biljetten var väldigt billig och jag har varit lite tveksam till hur det skulle vara. Bolaget har en modern flygplansflotta men servicenivån kanske kunde vara lite bättre. Den är av mer traditionellt östblocksslag. Vi blev stående på marken i Kiev i mer än en timme utan att få någon information och nu har personalen slagit på fullt ljus i kabinen och börjat servera drycker två och en halv timme inna vi ska anlända i Peking enligt ordinarie tidtabell. Så jag antar att jag just blivit bestulen på ungefär två timmars värdefull skönhetssömn.

Jag hoppas att jag lyckas nicka till något igen innan vi landar och att jag, trots förseningen hinner in till Himelska fridens torg för att se morgonens flagghissningscermoni. Utöver det hoppas jag också ha energi kvar för ett pesök hos pandorna på Peking zoo.