Att koppla ihop personer platser och händelser har alltid varit viktigt i vårt sociala umgänge. Många av våra relationer definieras utifrån var och när vi har träffat en viss person. Vår historia bygger på att vi kopplar samman vissa personer med bestämda platser och tidpunkter. Även om det inte borde komma som en överraskning för någon att de eviga frågorna var, när, hur, vem och varför nu börjar besvaras genom enkla sociala verktyg på internet, är vi nog många som inte tänkte tanken innan Brigthkite, Google latitude, Gowalla och Foursquare dök upp.

Att företag och kommuner kan ha nytta av lokaliseringstjänster för att stärka sina kundrelationer och öka besöksaktiviteten har vi sett exempel på exempelvis hos Starbucks och Chicago. Explore Chicago har en lista över besökstips på Foursquare som borde få Stockholm Visitors Board att böra fundera på om det inte är dags att ta bort betaetiketten på hemsidan och ägna sig åt andra saker i den digitala världen än att verka vara inne.

Om Chicagos satsning känns för stor att försöka ta efter så går det ju alltid att börja med ett mer begränsat projekt. Varför inte göra något liknande som HBO har gjort för sin nya serie How to make it in America som hade svensk premiär igår? Börja med att lägga in alla platser från Stadsmuseets Stieg Larsson vandringar och ge på så sätt en bättre möjlighet för de som vill uppleva Millenniumböckernas miljöer på egen hand. Eller ska Skåne och Ystad bli först med att kopiera idén för att skapa nya möjligheter för de som vill följa i Kurt Wallanders spår?

Okey, så företagen kan stärka sina varumärken och kommunerna kan få turisterna att besöka fler platser under sin vistelse, men vad får jag ut av det som privatperson och vem är intresserad av var jag är?

Jag tror att man kan ha nytta av tjänsterna på flera sätt:

  • Man kan ta del av erbjudanden som företag kan ge till trogna besökare.
  • Man kan använda den information och de tips som är knutna till specifika platser.
  • Man kan enkelt se om ens vänner är i närheten och arrangera spontana möten.
  • Man kan lära känna sina vänner och bekanta bättre.

Foursquare och Gowalla är också delvis utformade som spel vilket kanske inte kan ses som en nytta men kan vara väl så roligt för den tävlingsinriktade.

Och vem är då intresserad av att veta var jag är förutom den potentiella inbrottstjuven? Jag tror att personer, företag och organisationer som jag på något sätt har en relation till är intresserad av att veta var jag är. Självklart varierar intresset från person till person och mellan olika företag och organisationer. Mitt favoritcafé har inget intresse av att veta när jag är på jobbet eller i mataffären men kan ha ett intresse av att veta när jag är där och hitta sätt att öka min besöksfrekvens. Mina vänner kanske inte bryr sig om att jag kommer hem sent från jobbet men är mer intresserade av att veta om vi är i närheten av varandra och kan träffas spontant.

Mitt problem med lokaliseringstjänster har inte varit att se nyttan, den kommer alltid att uppenbara sig och någon kommer alltid komma på nya användningsområden. Mitt problem har varit att det har funnits flera olika intressanta tjänster och att alla mina vänner inte använder samma tjänst. Så en kort period använde jag Brightkite parallellt med Google latitude för att kunna visa min position på min blogg. Sedan lämnade jag Brightkite för Gowalla men höll kvar i Google latitude. Och från Gowalla gick jag över till Foursquare och då övergav jag också Google latitude och hoppades kunna använda Foursquares api för att publicera min position på bloggen.

Varför inte fortsätta använda alla de olika tjänsterna, de är ju gratis, kanske vän av ordning frågar sig. Det beror på att jag är alldeles för lat för att uppdatera tre eller fyra lokaliseringstjänster varje gång jag kommer till ett nytt ställe. Men detta problem har jag nu lyckats lösa tack vara de kloka människorna på Brightkite som skapat Check.in, en tjänst som checkar in på Brightkite, Gowalla och Foursquare samtidigt. Tjänsten är fortfarande i beta och saknar dels möjlighet att dela med sig av sina checkins via Twitter och Facebook dels möjlighet att skapa nya platser.

Möjligheten att dela med sig ska enligt Martin May på Brightkite komma i en version som de är på väg att släppa men möjligheten att lägga till nya platser verkar ligga lite längre fram i tiden.

Check.ins begränsningar skapar en del problem som jag har försökt att skapa tillfälliga lösningar för. På Facebook delar jag  nu med mig av min platsinformation med hjälp av  Foursquares rss-flödet och RSS Graffiti och på Twitter använder jag rss-flödet och Twitter feed. Att använda rss-flödet för lägesuppdateringar gör att de kommer att postas med viss fördröjning. Det positiva i att jag ägnat en viss tid åt att lösa detta är att jag samtidigt tagit tag i problemet att få min lokaliseringsdata från Foursquare att synas på en Google karta här på bloggen.

Det kanske är för tidigt att ropa hej eftersom jag inte testat min lösning i någon större utsträckning men hitintills verkar den fungera och det var inte särskilt svårt att ordna. Jag skapade en ny karta på Google maps, importerade det senaste inlägget från mitt kml-flöde från Foursquare och bäddade in resultatet i en text-widget. För att även få med mina meddelanden och informationen om plats och tid la jag till det senaste inlägget från rss-flödet med hjälp av RSS Include under kartan.

Så, nu är det lättare för mig att besvara frågan om var jag är och det är lättare för den som vill veta att få reda på det. Men, var är du?