Fick en smärre chock när jag såg på TV4:s nyheter idag på morgonen. Enligt TV4 har polisfacket i Skåne skrivit ett brev med budskapet att det hämmar polisens arbete att förbjuda rasistiska uttalandena . Uppgifterna ha Nyheterna hämtat från Sydsvenskan.

Efter att ha läst Sydsvenskan artikel och det brev som facket har skrivit kan jag konstatera att fyran hårddragit det hela. Huvudbudskapet är väl snarare att Polisförbundet i Skåne oroar sig för att det har utvecklats ett angiverisystem som gör folk rädda och som kan trycka värdegrundsproblem under ytan. Detta är en oro att ta på allvar vilket också polisledningen i Skåne verkar göra.

Är allt frid och fröjd då? Nej, jag reagerar på flera saker som kommer fram i artikeln och i det brev som polisfacket har skickat till sina medlemmar.

Jag studsar till redan vid rubriken ”Värdegrundspanik”. Det är viktigt att arbeta med värdegrunden i all offentlig verksamhet. Det är viktigt både för att öka allmänhetens förtroende för verksamheten, för att skapa attraktiva arbetsplatser och för att värna demokratin. Och efter förra årets avslöjanden om den hårda jargongen i polisbilar och på utbildningar hos polismyndigheten i Skåne så känns värdegrundsarbetet där som väldigt angeläget.

Sedan det exempel som lyfts upp både i artikeln och i brevet där man ondgör sig över att inte ha fått beskriva en person som ”180 lång, utländsk och talande turkiska” i ett signalement. I artikeln menar Stefan Olsson, Polisförbundets ordförande i Skåne, att begreppet utländsk skiljer ut personen från alla svenskar som talar turkiska och att begreppet därför är relevant i ett signalement.

Detta är ju kvalificerat trams. I ett signalemente som handlar om utseende så har man alltså rensat bort alla som är blonda och blåögda och som dessutom talar turkiska. Men vilket utländskt utseende pekar signalementet på? Är det ett franskt utseende, ett japanskt, ett somaliskt eller kanske ett kanadensiskt? Och hur skiljer man en blond kanadensare från en blond svensk?

Nej, begreppet utländsk är inte relevant för att beskriva en persons utseende i ett signalement.

Polisfacket ondgör sig också över att polisledningen polisanmält vad ledningen anser vara ”olämpliga ordval”. Jag vet inte vilka ordval och anmälningar man syftar på i brevet. Men jag anser det vara självklart att uttalanden som ”apjävel”, ”blattejävlar”, ”Neger Niggersson”, ”Oskar Neger”,”jag ska göra honom steril” och ”han ska få så duktigt med stryk att han inte kan stå på benen” utreds så att rätt åtgärder kan vidtas.

Just eftersom polisen är satta att försvara yttrandefriheten och rättssamhället är det viktigt att de själva hålls till ansvar för sina egna överträdelser. Att poliser polisanmäls när det misstänks för att ha begått ett brott är något positivt och inget som bör stävjas. Däremot ska man aldrig syssla med okynnesanmälningar varken av poliser eller några andra. Man kan heller inte kalla det en polisanmälan om en kollega pratar med chefen om någat han eller hon anser vara ett problem på arbetsplatsen. Det är heller inte en polisanmälan om en chef inleder en process för att utreda om det är motiverat men eventuell disciplinåtgärd. Men den typen av åtgärder bör ju föregås av och kombineras med seriösa samtal med de det berör. Annars riskerar man just det som polisfacket oroar sig för, att de värdegrundsproblem som finns ska tryckas ner under ytan istället för att rättas till.

Och för att svara på frågan: Hämmar det polisens arbete om man förbjuder rasistiska uttalanden? Nej, det gör det inte. Polisen måste självklart få använda vittnens egna ord i vittnesutsagor oavsett om de är rasistiska eller inte. Men i polisens egna beskrivningar av händelseförlopp, signalement och så vidare förstår jag inte varför man ska använda den typen av uttalanden. Sedan är förbud sällan rätt väg att gå i sådan här fråga, då soppar man lätt problemen under mattan. Det är ju inte uttalandena i sig som är problemet utan de värderingar som ligger bakom.