Mejeriföretaget Milko gör, på DN-debatt, idag en stor poäng av att de nästa vecka höjer priset på mjölk med en krona per liter. Anledningen till prishöjningen är, hör och häpna, sjunkande världsmarknadspriser. Världsmarknadspriset har enligt Milko sjunkit med så mycket som 31 procent.

Jag har ingen anledning att betvivla detta. Men jag undrar: Vart tog de pengarna vägen Milko?

Jag har på senare tid noterat att jag betalar upp emot nio kronor för en liter mjölk. Det pris jag betalar för mjölk har alltså inte sjunkit med 31 procent sedan 2007. Det har istället ökat. Den enkla logiken måste då vara att om jag betalar ett högre pris idag än tidigare och mjölkbonden får mindre betalt för sin mjölk, så måste mejeriföretag som Milko behålla avsevärt mycket mer pengar i sin egen ficka. Så vad prishöjningen nästa vecka egentligen handlar om är att Milko med gott samvete ska kunna behålla den ökade vinst som de har gjort på mjölkböndernas bekostnad genom sjunkande världsmarknadspriset.

Men om jag var vd eller ordförande på Milko så skulle jag vänta lite med feel-good-känslorna. Det ökade mjölkpriset innebär att en flerbarnsfamilj som konsumerar två till tre liter mjölk per dag får betala över 1 000 kronor mer om året för sin mjölk. Lycksele kommun får betala ungefär 50 000 kronor mer för att deras skolelever ska kunna dricka ett glas mjölk till lunchen varje dag. Bräcke kommun får betala 30 000 kronor mer och skattebetalarna i Stockholm kommer genom Milkos jordbruksstöd att via skolbudgeten stödja landets mjölbönder med över två miljoner kronor.

Sveriges bönder får redan idag olika former av stöd från skattebetalarna. Om vi vill bevara en levande landsbygd och öppna landskap är många av dessa stödformer nödvändiga. Kanske är det till och med så, vilket EU också överväger, jordbruksstödet måste förbättras. Men denna typ av marknadsingripanden som leder till högre kostnader för skattebetalarna är inte något som enskilda bolag ska ägna sig åt.

Kära Milko, låt marknaden vara marknad och låt politikerna, i den mån de absolut måste, fatta beslut om marknadsstörande insatser för att hjälpa enskilda näringsgrenar. Om ni absolut vill hjälpa landets mjölkbönder kan ni ju ge dem lite av det höjda mjölkpris jag fått betala de senaste åren trots sjunkande världsmarknadspriser.